Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

En nöjenas natt med Lustans Lakejer

En nöjenas natt med Lustans Lakejer. Vissa saker är värda att fira. Den här våren firar vi att det var 40 år sedan ett av dom mest omtalade albumen i svensk postpunkhistoria släpptes, Lustans Lakejers debutplatta som delade musiksverige.

På ena sidan proggen och det kulturella etablissemanget som rasade över skivan, utseendet och attityden hos de unga bandmedlemmarna. På andra sidan en skara fans som köpte in på konceptet med hull och hår, som var trötta på pekpinnar och nyfikna på det spännande liv som beskrevs i texterna. Det var rätt många som ville veta mer om Kärlekens nöjen.

Även om det inte, av förklarliga skäl, kan bli en nöjenas natt, så kan det bli en unik kväll på Nalen som alla kan följa via nätet.

Detta är del 2 av en intervju som jag gjorde med Johan Kinde i februari 2021. Läs del 1 här

Stiliga, lillgamla och sminkade

När jag frågar Johan Kinde om han minns något särskilt från tiden när plattan spelades in svarar han så här:

– När vi höll på att spela in plattan ute i Skärmarbrink, var det alltså inte EMI´s lyxiga studio där Gyllene Tider och Ulf Lundell spelade in sina plattor. Istället gick man bakom den och upp för en backe. Där låg en sunkig studio där vi körde. Då kom Erik Hörnfeldt dit en dag och intervjuade oss när vi hade paus i inspelningarna.

Det här var hösten 1980 och jag hade fått ta ledigt från gymnasiet en månad för att kunna vara med och spela in, som 17 åring.

– Under den intervjun myntas dom klassiska orden som många säkert hört: Kläderna är viktigare än musiken. Ingen av oss tänkte så mycket mer på det. Vi kläckte ju ur oss massor av saker om poeter och konstnärer. Vi var lillgamla, sminkade och stiliga. Och visste redan innan att han tyckte rätt bra om oss. Han gillade Se men inte röra från Popjob. När Kärlekens Nöjen, första singeln från plattan, släpptes strax före jul 1980 så blev det en halvsida i Expressen, med en bild på oss utanför studion och rubriken Kläderna är viktigare än musiken.

– Många tror ju att det var jag som myntade uttrycket. Men det var det inte. Det var Adrian Valery, vår gitarrist.

– Jag tyckte att det var ballt, samtidigt som jag minns att jag tänkte att det där kommer en del inte att gilla. Samtidigt fanns det många som gillade det. Att det behövdes. Det känns som att på den tiden fanns det inga riktiga rockband i Sverige. Det var antingen proggarna och den våta filten som den rörelsen hade lagt över musiken eller så dom riktigt kommersiella artisterna, överkäcka som kom genom Abba och deras efterföljare. Vi hamnade någonstans i mitten, välklädda och välartikulerade men ändå tuffa.

Vilka är dina favoritlåtar från den skivan? Undantaget Begärets dunkla mål och Massans sorl, som ni spelat live under hela karriären.

– Jag gillar En nöjenas natt på mina drömmars ö och Image Fatale. Och ska jag säga en till så blir det Nyhetens behag.

Plötsligt låter det så mycket bättre

När man har hört första Diamanter-12an och dom tidiga demoinspelningarna och jämför det med hur ni låter på LP´n så måste man ju säga att det är en stor på kort tid utveckling. Hur gick det till?

– Jag fattar inte heller det, för att vara ärlig. Det man får tänka på är att första Diamanter är inspelad på en fyrakanalers bandspelare i källaren hemma hos Leif Thuresson. Vi står i stor tacksamhetsskuld till hans föräldrar. Dom fick stå ut med mycket. Vi repade i deras gillestuga samtidigt som dom satt en trappa upp och såg på TV. Jag förstår inte hur dom stod ut. Det måste ha varit outhärligt. Det hade jag aldrig stått ut med själv. Dom var änglar.

– Leffe och jag var gamla barndomskompisar. Vi bodde i villorna mitt emot varandra i Åkersberga och lekte ihop redan som barn. Vi cyklade runt eller lekte cowboys och indianer i skogen. Han var två år äldre än mig. Sedan lärde han sig att spela gitarr och blev bra på det fort. Det var några år när vi inte umgicks så mycket. Så bildade han bandet, jag var ju inte med från början. Då hette man inte Lustans utan var ett vanligt rockband.

– Sedan kom ju jag med. Och med min ambitionsnivå så hade jag tagit över bandet, så fort jag hade lärt mig spela tre ackord och att skriva låtar och texter. Det var ingen annan som gjorde.

– Därför är Diamanter och Tidens Melodi inspelade under helt amatörmässiga förhållanden. När vi spelade in Härifrån till evigheten och Se men inte röra var det i samma studio där vi gjorde LP´n. Då hade Leffe hoppat av, han ville hellre spela blues. Så på Pop Job så är vi en trio. Urban spelade trummor, Bergstrand spelade bas. Jag spelade gitarr och sjöng. Redan där låter vi ju mycket bättre.

– Vi låter ju ändå mycket bättre på LP´n. Men jag vet inte riktigt hur det blev så. Självklart så repade vi som fan. Dessutom hade vi bytt replokal. Haha, då var vi ett garageband på riktigt. Då repade vi i Bergstrands garage.

– Det går så fort på den tiden. Från att jag var 14 och inte kunde spela något alls. Som mobbad punkare i Åkersberga till att tre år senare ha spelat in den skivan och har skrivit alla låter. Har man lite tur och lite talang så kan man utvecklas fort när man är ung.

– Jag hade en stor ambition och en jävla sexdrift. Jag ville verkligen synas. Det gjorde att jag ansträngde mig hundra procent.

– Nu har vi precis börjat repa in plattan och flera låtar vi gjorde runt den. Några har jag inte sjungit på nästan 40 år. Så det kör vi live på Nalen i mitten av mars.

Det kommer bli en kväll att minnas, den 19 mars på Nalen. Konserten streamas på grund av restriktionerna som råder i landet. Vilket gör att fansen får följa konserten via nätet. Precis som giget på KB i somras.

Fem snabbfrågor 

Som avslutning på intervjun ställde jag några, korta snabbfrågor som det var spännande att höra Johans svar på. Det här är väl frågor som varje Lustans-fan ofta ställer till sig själv.

Vilken champagne dricker du helst?

– Om jag får välja helt fritt så skulle jag säga, Pol Roger cuvee Winston Churchill. Den är god men också väldigt dyr, så jag dricker den inte direkt till frukost.

Vilken Lustans-singel är din absoluta favorit?

– Det är svårt, jag tycker faktiskt att Det verkade så viktigt då är en jättebra singel. Jag är glad för den blev ju något av en radiohit. Det är svårt när man är äldre att få hits.

Sedan tycker jag att Kylen ligger över hela stan är en av dom allra bästa låtar jag har skrivit. Så någon av dom.

Vilket album?

– Just nu säger jag Uppdrag i Geneve. När jag tänker på Tom och allt. Det är ju egentligen helt otroligt. Jag är 18 och Tom är 22. Vi skriver ihop så många bra låtar på tre månader. Det finns ingen svag låt på den skivan, möjligen någon textrad.

Vilken är den största Lustans-rariteten som finns?

– Vad skulle det va? Kanske min röda skinnjacka som jag hade tillsammans med min gamla glugg mellan tänderna,  i Chrome 22, första gången vi spelade i TV. Gluggen har jag ju rättat till så den finns inte längre, men skinnjackan hänger här hemma.

Vilken är den svåraste plattan?

– Jag kan säga vad den största Johan Kinde-rariteten är, om det duger. Det är en cover på Ratata´s Doktor Kärlek, med ny text. Som jag sjunger in tillsammans med Mauro Scocco och Marie Fredriksson till en kompis som fyller 30. Den trycktes bara i ett ex. Den är ju en raritet i många läger.

Att den skivan fanns var i alla fall ny information för mig. Efter intervjun tog jag en stund och funderade på några av frågorna, vad jag själv skulle svara.

Min favoritsingel blev efter mycket eftertanke En främlings ögon, tätt följd av Kärlekens nöjen. Bland albumen valde jag En plats i solen.

Den Lustans-raritet som jag håller som viktigast i samlingen är förmodligen den signerade Australienpressen på Good as Gold, på andra plats kommer den signerade första Diamanter.

Nu frågar jag dig som läser. Vad svarar du?

Skriv gärna i Lustans Lakejers Fanclub, i inlägget som pekar på denna artikel.

För dig som är intresserad av mer om Tom Wolgers valde jag att spara det materialet från intervjun till ytterligare en intervjukrönika. Johan hade så mycket bra att berätta om det, jag ville inte korta ned det för att få plats här. Så det kommer publiceras inom 1-2 veckor här på soderpalm.nu.

Max Söderpalm
soderpalm.se 

1 comment / Add your comment below

Lämna ett svar

Till startsidan